Kommunreformen i Sverige 1971
Kommunreformen 1971 är en av de kommunreformer som har skett i Sverige.
Primärkommun
Primärkommun är en närmare beskrivning för kommuner av det slag som kallas kommun i vardagligt tal, det vill säga ”vanliga” kommuner. Primärkommun är en term som användas vid åtskiljnad mellan primärkommunerna och landstingskommuner som är sekundärkommunerna i den svenska administrativa uppdelningen. De svenska landstingen motsvaras i Finland av de moderna landskapen).
Tätort
En tätort definieras i Sverige, Norge, Danmark och Finland som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent (se definition för småort). Tätortsindelningen beräknas i Sverige vart femte år av Statistiska centralbyrån (SCB). Tätortsindelningen är oberoende av den administrativa indelningen utan beräknas strikt enligt ovanstående definition.
Sveriges län
Sveriges statliga förvaltning är idag indelad i 21 län.
Huvudort
En huvudort är den huvudsakliga orten och det administrativa centrumet i en plats som inte är en självständig stat eller delstat i en sådan. Ordet huvudort förekommer exempelvis i en kommun, ett län eller en provins. Det bör ej förväxlas med huvudstad. I Sverige benämns huvudorten i en kommun centralort och i ett län residensstad. Huvudorten är ofta den största eller folkrikaste i det område den ligger.
Tvistemål
Ett tvistemål eller civilmål är i svensk rätt de mål där allmän domstol handlägger och avgör frågor mellan enskilda parter som inte kan komma överens. Den som väcker talan mot någon i ett tvistemål betecknas kärande och motparten betecknas svarande. Några av de vanligaste tvisterna är tvister om pengar, konsumenttvister och tvist inom familjen. Tvistemålen delas in i dispositiva och indispositiva mål. Trots att begreppsparet är vanligt i förarbeten, domar och doktrin används det inte i lagtext.
Kunskap
Kunskap är ett begrepp som kan syfta på inlärda teoretiska förmågor, alla fakta eller vad någon känner till om ett sakförhållande eller en situation. Kunskap kontrasteras ibland mot praktiska färdigheter, men oftare mot låg grad av tillgång till fakta. Ibland åsyftas också förståelse av ett ämne så att man kan använda det för ett specifikt syfte när det passar. Vetskap och vetenskap är näraliggande koncept.
Slutledning
En slutledning är en process, vid vilken man från ett antal premisser och i kraft av en slutledningsregel framställer en slutsats. En slutledning är giltig då slutsatsen följer av premisserna. Slutsatsen S, sägs följa av premisserna P1…. Pn då konjunktionen av dessa tautologt implicerar slutsatsen, vilket med symboler kan uttryckas som: P1….
Vetenskap
Vetenskap är utvecklande av tidigare okänd objektiv kunskap med systematiska metoder. Vetenskapliga metoder innefattar en kombination av empiri och deduktion (logisk slutledning, härledning av samband, teoretiskt modellbygge, formulering av nya hypoteser).
Dom
Dom är en domstols slutliga, formella avgörande i saken prövad av en jury eller domare i en civilrättslig tvist eller ett brottmål. En dom kan också avgöra en oklarhet om ett rättsligt förhållande. Med denna uppdelning kan man indela domar i tre grupper Civilrättsliga domar Brottmålsdomar och Konstitutiv dom En dom är det slutliga steget i en juridisk process. En dom som fälls förutsätter att det finns en eller flera domare och ett normsystem, som ska tillämpas.