Tätort
En tätort definieras i Sverige, Norge, Danmark och Finland som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent (se definition för småort). Tätortsindelningen beräknas i Sverige vart femte år av Statistiska centralbyrån (SCB). Tätortsindelningen är oberoende av den administrativa indelningen utan beräknas strikt enligt ovanstående definition.