FAQ om husbyggen, köpa hus, köpa sommarhus och hur man bygger en husgrund.

Anläggning

En anläggning är en fast byggnadskonstruktion på land eller vatten. Anläggning är en ortnamnstyp i Lantmäteriets ortnamnsdatabas, och åsyftar då artefakt som inte utgör fastighet eller bebyggelse, exempelvis bro, hamn, monument, fyr, flygplats, kyrkogård och väg. Andra exempel på anläggningar är parker, stängsel och befästningar. En anläggning tillhör fastigheten där den ligger, om den inte är anlagd på ofri grund. Exempel på anläggningar är bro, tunnel, brygga, färjeläge, kanal eller sluss.

Bygglov attefallshus

Bygglov

Ett bygglov (äldre benämning byggnadslov) är ett tillstånd att bygga nytt, bygga om, bygga till eller ändra användningen av en byggnad eller en anläggning. Många länder har olika administrativa nivåer & beslut som gäller byggande tas vanligen på den lokala nivån (kommunen). Den regionala & nationella nivån har dock ofta möjligheten att ta beslut i vissa situationer.

Översiktsplan

Översiktsplan (ÖP) är ett begrepp inom fysisk planering och avser en kommuntäckande plan som ska redovisa grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden och den framtida bebyggelseutvecklingen. Av planen ska också framgå hur kommunen avser att tillgodose riksintressen (Miljöbalkens 3 och 4 kapitel) och följa gällande miljökvalitetsnormer samt (fr o m 2010) redovisa sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där strandskyddet kan komma att upphävas.

Svartbygge

Svartbygge är en populär term för byggnad eller tillbyggnad som uppförts olovligt, utan bygglov. Byggnadsnämnden kan förelägga ägaren att riva det byggda, vid hot om vite. Byggnadsnämnden kan också låta riva det olovligt byggda på ägarens bekostnad. Den som byggt (och även andra) kan åläggas att betala byggsanktionsavgifter som kan vara flera gånger de normala avgifterna för bygglov.

Miljöbalken

Miljöbalken

Lagstiftningen på miljöområdet hade i Sverige blivit svår att överblicka genom att nya regler skapats allt efter det behov uppstått. Miljölagstiftning fanns spridd i 15 olika lagar som plan och bygglagen, strålskyddslagen & naturresurslagen. Förteckning över samtliga lagar kan man läsa i avsnittet Lagar som Miljöbalken ersatt sist i denna artikel.

Samtidigt hade insikten om att naturen har ett skyddsvärde & att människans rätt att förändra & bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen & främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande & kommande generationer tillförsäkras en hälsosam & god miljö, vuxit fram både internationellt & i Sverige, särskilt sedan Århuskonventionen antagits.

Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa & miljön skyddas mot skador & olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,
värdefulla natur & kulturmiljöer skyddas & vårdas, den biologiska mångfalden bevaras,
mark, vatten & fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell & samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, & återanvändning & återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror & energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

Centralort

Centralort är ett begrepp i kommunala sammanhang i Sverige. Som centralort benämns den postort, ofta en tätort och inte sällan en tidigare stad eller köping, i en kommun där kommunen är registrerad, i enlighet med SKL:s adressregister. Av Sveriges 290 kommuner år 2010 har 124 en tidigare stad som centralort och 72 en tidigare köping. Sverige har 291 centralorter i landet, en för samtliga kommuner i landet förutom Vaggeryds kommun som har två.

Huvudort

En huvudort är den huvudsakliga orten och det administrativa centrumet i en plats som inte är en självständig stat eller delstat i en sådan. Ordet huvudort förekommer exempelvis i en kommun, ett län eller en provins. Det bör ej förväxlas med huvudstad. I Sverige benämns huvudorten i en kommun centralort och i ett län residensstad. Huvudorten är ofta den största eller folkrikaste i det område den ligger.

Sveriges län

Sveriges statliga förvaltning är idag indelad i 21 län.

Tätort

En tätort definieras i Sverige, Norge, Danmark och Finland som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent (se definition för småort). Tätortsindelningen beräknas i Sverige vart femte år av Statistiska centralbyrån (SCB). Tätortsindelningen är oberoende av den administrativa indelningen utan beräknas strikt enligt ovanstående definition.

Primärkommun

Primärkommun är en närmare beskrivning för kommuner av det slag som kallas kommun i vardagligt tal, det vill säga ”vanliga” kommuner. Primärkommun är en term som användas vid åtskiljnad mellan primärkommunerna och landstingskommuner som är sekundärkommunerna i den svenska administrativa uppdelningen. De svenska landstingen motsvaras i Finland av de moderna landskapen).